Jag har varit lite frånvarande de senaste dagarna, har inte hunnit blogga då min nya kvällssysselsättning har varit att läsa Abbes pappas blogg Heja Abbe, ända från 2005 till idag. Abbe är en liten kille som föddes med hjärtfel och kromosomavvikelse. Abbes pappa skriver om operationer, habilitering och vardagen med Abbe och Brorsan. Han skriver så kärleksfullt om sina söner så att jag bara inte kan slita mig.
Samtidigt blir jag lite irriterad på mig själv, för jag undrar om jag hade läst med samma stora intresse om det hade varit Abbes mamma som hade skrivit. Läser jag för att Abbes pappa skriver så fint och ibland fantastiskt humoristiskt eller läser jag för att pappors kärlekförklaringar till sina barn är lika sällsynt som vatten i öknen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar