Idag var det dags för MVC igen, amningsinformation och lyssna på hjärtat. Att lyssna på hjärtat ska vara fint och det sägs att man ska känna ett särskilt band till bebisen som finns där inne. Det enda jag kunde tänka på var hur mycket det lät som en galopphäst.. antiklimax.
152 slag per minut var tydligen normalt iallafall och det kändes ju skönt, det är kanske ingen kyckling trots allt.

Annars fick jag ännu en gång sitta och skämmas för att jag har en kille som har ett jobb. Det är tydligen kutym att dra med sig sin partner även till amningsinformationen. Jag satt mest och led med de stackars killarna som aldrig kommer att kunna se på ett par tuttar på samma sätt igen.

Hej igen

Jag har haft paus från bloggandet ett bra tag nu och jag har inte saknat det så mycket faktiskt. I början hade jag såklart abstinens och gick och tänkte på fantastiska blogguppslag mest hela tiden. Konstigt det där, att när man skriver är det mest skräp som man lyckas kräka ur sig, men när man väl har lagt av blir man plötsligt en stjärnskribent med fantastiska storys att berätta. (För alla ordfachister: Med man menar jag jag.)

Hur som helst, anledningen till att jag ska ta upp det här med bloggen igen är såklart att jag är på smällen och då ska man blogga har jag hört (för då har man ändå inget annat för sig). Jag funderade på att börja skriva dagbok, men min exhibitionistiska sida stoppade mig. Det är klart att alla vill se bilder på mig när jag är tjock och flebbig, hur skulle man kunna motstå något sånt?

Puss puss

Badring under tröjan?