Idag var det dags för MVC igen, amningsinformation och lyssna på hjärtat. Att lyssna på hjärtat ska vara fint och det sägs att man ska känna ett särskilt band till bebisen som finns där inne. Det enda jag kunde tänka på var hur mycket det lät som en galopphäst.. antiklimax.
152 slag per minut var tydligen normalt iallafall och det kändes ju skönt, det är kanske ingen kyckling trots allt.

Annars fick jag ännu en gång sitta och skämmas för att jag har en kille som har ett jobb. Det är tydligen kutym att dra med sig sin partner även till amningsinformationen. Jag satt mest och led med de stackars killarna som aldrig kommer att kunna se på ett par tuttar på samma sätt igen.