Mmm

Som socialarbetare måste man vara jävligt förstående. Fördomar är strikt förbjudna och man måste alltid värna om sin humanistiska människosyn. Det bästa och tydligaste sättet att visa hur förstående man är, är att mmm:a och ja:a minst efter varje mening. Det gillar tydligen folk, då känner de sig bekräftade.

Om någon har problem, oavsett om hunden har dött, partneren är otrogen, man hatar sitt jobb eller byxorna har spruckit i grenen, så ska man fråga "Vad kan vi göra för att hjälpa dig".

Idag blev jag så trött på en mmm:are på jobbet att jag bara ville skrika rakt ut. Kanke hade hon slutat då men troligtvis hade hon först frågat om det fanns något som hon kunde göra för att hjälpa mig.

God morgon

Nu är det tydligen allvar!
Om en och en halv timme ska jag ha mitt första pass med en personlig tränare. Han heter Peter och låter oerhört hurtig. Men för hans skull har jag gått upp okristligt tidigt, ätit hälsosam frukost och satt på mig min nya lilla gymoutfit som jag köpte igår.

Idag ska vi göra konditionsmätning och tala om mina mål, nästa gång ska vi lägga upp träningsschman och sen ska vi träffas var femte vecka för att följa upp (= han ska kolla upp så att jag sköter mig). Jag är inte säker på att jag vet vad jag har gett mig in på ännu, men om jag överlever dagen lär vi väl få se.

Puss

Schnyggt

Idag har grosshandlare Nord och unga fröken Westerlund varit och tittat på en fastighet. Det var många andra där också och det var inte bara vi som pratde om huset som om vi redan bodde där. Dessutom är det en visning till på tisdag så läget känns inte direkt lovande.




Nu är det filmkväll i Nordska palatset.

Party party

Ögat fortfarande helt okej!

Hemma igen och känner mig fortfarande fräch. Det tackar jag kestin, ögondroppar och alkoholfritt vin för. För medan Daniel ligger på toaletten och hulkar (eller vad han nu gör) kan jag sitta och blogga och sen kan vi sova tillsammans några timmar.

Nackdelen med att vara nykter på en kräftskiva är, förutom att kräftorna inte smakar lika gott utan snaps, att det känns mycket jobbigare att hamna bredvid festens fullaste person och försöka föra en konversation. Om jag också hade varit plakat hade det gått finfint, det vet jag men nu blev jag bara iriiterad på allt och var förmodligen ingen trevlig bordsdam.

Kräftskiva i hästens hus

Ikväll ska jag på fest i hästens hus. Inte hemma hos någon som ser ut som en häst, nej, jag ska på kräftskiva i ett ridhus. Det han vara det dummaste jag har gjort i år, men jag har lovat mig själv att vara försiktig och hålla koll på om jag börjar må dåligt. Jag har laddat upp med allergitabletter och ögondroppar så jag hoppas att jag ska klara mig en stund i alla fall.

Som vanligt är vi fantastiskt sena. Festen började kl. 19.00 och Daniel har inte kommit hem än. Så är det att vara egen företagare..


Såhär fina och frächa ser mina ögon ut innan festen

Vem har dött

Ibland när jag lyssnar på nyheterna på radio blir jag upprörd och sedan, när jag tänkt efter så skäms jag lite för att jag är så konservativ i vissa lägen. Jag vill ju också vara hipp och liberal!

Anledningar till att jag blir arg är exempelvis när de säger att någon har dött istället för avlidit, och när började nyhetsuppläsare säga killar och tjejer istället för pojkar/män och flickor/kvinnor och varför?

Till detta inlägg bildgooglade jag på ordet cool, detta är ett urval av bilder jag fick upp på första sidan:





Tydligen är det coolt med tatueringar, cowboyhattar, krulliga Elvisfrillor, linne på killar, manboobs, att posera på manliga respektive flickaktiga sätt samt inte minst att röka!
Glöm inte var ni hörde det först.

Du skall icke häda

Daniel och jag har umgåtts mer än vanligt de senaste dagarna. Det har nämligen varit Skänninge marken och då behöver han mig som lilla husslav, eller i vårt fall fruktslav. Jag har sålt frukt och dödat getingar till förbannelse, men allt vägs upp av att jag kan äta langos tills jag kräks.

Men framför allt är det roligt att få umgås lite med den man bor ihop med, speciellt eftersom vi är så himla roliga.
På marknader kommer alla bergstroll fram ur sina hålor för att titta på samma gamla varor och handla av samma gamla knallar och deras thailändska fruar.
I år var T-shirtar med detta tryck den stora lockvaran.

Daniel: Jag förstår inte vad som är så roligt med den där t-shirten.

Helena: Men det är ju Jesus.

Daniel: Ja jag tänkte det, men han var väl egentligen inte snickare.

Helena: (Resonemang om huruvida Jesus var snickare i unga år...) Jag tror iallafall att han jobbade åt sin pappa ett litet tag.

Daniel: Hans styvpappa menar du?

Helena: Ja, för sen började han ju jobba åt sin riktiga pappa.

Daniel: Ja då tog han över familjeföretaget skulle man kunna säga.